AB, Trump och författningsdomstol

Aftonbladets Oisín Cantwell gläder sig åt att domstolarna i USA hävdar sig väl mot Trump, samtidigt som de är under attack i resten av västvärlden.

Rättighetsskyddet är traditionellt svagt i Sverige, skriver han, det är riksdagen och regeringen som har makten, domstolarna spelar en underordnad roll.

Han är oroad. Så länge vi har en socialdemokratisk regering går det väl an, men tänk på Polen och Ungern, eller Theresa May, som ogillar att Europadomstolen lägger sig i brittisk politik. Vad kan hända om SD skulle komma till makten här?

Storbritannien, Frankrike och vi i Norden har en annan juridisk och politisk tradition än USA, Tyskland, Polen och andra länder, där man konsekvent tillämpar tredelnings-principen mellan den lagstiftande, verkställande och dömande makten.

Sveriges historia utmärks av dualismen, konkurrensen mellan kung och riksdag, där domstolar ända till sena 1800-talet betraktades och länge var en del av kungamakten. Därav folkrepresentationens motvilja att ge domstolarna rätten att underkänna av riksdag stiftade lagar.

Det svaga rättsskyddet vi har är den s.k. lagprövningsrätten. Lagprövningsrätten har utvecklats under 1900-talet som ett slags sedvanerätt, med början hos Högsta domstolen. Den har bestritts och bekämpats av socialdemokratin, inte minst av justitieministern Östen Undén, och hela vänstern, som hävdade att lagprövningen stred mot folk-suveränitetsprincipen.  Man värjde sig envist mot att ”juristerna” skulle ges makten över svenska folkets demokratiskt valda ombud.

Lagprövningsrätten stadfästes först i 1979 års Regeringsform som ett förbud för en domstol eller annat offentligt organ att tillämpa en lag som de ”finner stå i strid med bestämmelse i grundlag”. Svenska domstolar har aldrig varit särskilt angelägna att använda den här rätten, möjligen för att den innehöll rekvisitet ”endast om felet är uppenbart”, något som inte var så lätt att uppfylla.

I och med 2010-års grundlagsändring har man tagit bort detta rekvisit, men samtidigt också ”eller annat offentligt organ”.  Cantwell kallar det ett paradigmskifte. Jag undrar. Vad jag vet har det inte blivit någon påtaglig förändring i svenska domstolars lust att utöva sin lagprövningsrätt.

En författningsdomstol liknande den i Tyskland skulle vara ett bättre rättighetsskydd än lagprövningsrätten. Vi har under åren sett flera motioner i den vägen, från Kd, M och Mp, men ingenting har hänt. De folkvaldas motvilja mot att låta juristerna ha sista ordet verkar orubbad.

Det är mig veterligt första gången som en vänsterdebattör har kommit till insikt att en svensk författningsdomstol skulle vara något bra.  Tack vare Trump.

Annonser

En reaktion på ”AB, Trump och författningsdomstol

  1. Trots att jag följt debatten om författningsdomstol så gav mig inlägget ett nytt historiskt perspektiv på saken. Tack för denna blogg som jag tycker är både informativ och insiktsfull!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s