Månadsarkiv: januari 2017

Fullständigt oacceptabelt

Språket är ett levande verktyg som ständigt förändras. Gamla ord kommer ur bruk och nya ord blir populära – ibland för populära. ”Oerhörd” spred sig som pest under några år tack vare trendkänsliga men tondöva journalister och politiker. För närvarande går det inte en dag utan att någon av den senare kategorin försäkrar oss att något är oacceptabelt, helt oacceptabelt, eller till och med fullständigt oacceptabelt som vår förtjusande utrikesminister uttryckte det häromdagen, med stark emfas på ”fullständigt”.

Man förstår deras förtjusning.  Ordet ”oacceptabelt” är högt älskat av våra politiker, det uttrycker känslan av ogillande utan att förplikta till något. Det är alltid bra att kunna visa hur starkt man avskyr förkastliga företeelser som IS folkmord, SD:s järnrör eller polisens misslyckanden i förorterna, utan att behöva lova något bestämt. Samtidigt som man i allmänhetens ögon framstår som en rättskaffens person med hög moral och med de bästa avsikter.

Vad jag har svårare att förstå är varför man förstärker sitt ogillande med adverb som helt och fullständigt. Finns det någon gradering mellan acceptabel och  inte acceptabel? Kan något vara bara till hälften eller ofullständigt oacceptabelt?

Annonser