DN, Sarnecki och invandrarbrott

För inte så länge sedan (9.2 och 20.2) publicerade DN ett reportage, ett par artiklar som på ett grovt sätt misstolkade statistiska uppgifter om invandrares brott, något jag kritiserade på den här sidan (DN har fel om flyktingbrott 9.2, Flyktingbrott 10.2 och DN fortsätter att vilseleda 21.2.2016).

Det är knappast en tillfällighet att DN publicerar (26.8) en debattartikel om invandrar-brottsligheten av kriminologiprofessorn Jerzy Sarnecki. Under rubriken ”Ökad invandring leder inte till ökat antal brott” skriver nu Sarnecki på samma tema och i samma anda. Anledningen till hans inlägg är att de s.k. invandringskritiska krafterna mobiliserar och att man vill förklara brottsligheten med en ökande invandring.

I dag skriver DN i en ledarartikel att fakta inte är farligt och man efterlyser mer data och mer analys. Här kommer både och.

Sarneckis artikel har bemötts på sociala medier av statsvetaren Anders Sundell [1] och ekonomen Tino Sanandaji [2] som båda visar på att hans undersökning är behäftad med metodologiska fel och innehåller logiska motsättningar. I korthet går den här kritiken ut på att Sarnecki vilseleds av och drar felaktiga slutsatser till följd av falska och elaborerade statistiska samband.

Det Sarnecki säger är i korthet att invandrare är överrepresenterade i brottsstatistiken därför att de är fattiga och att de är fattiga därför att de är invandrare.  Det skulle jag kalla ett cirkelresonemang och inte en förklaring och definitivt inte något bevis för det man påstår i DN-rubriken.

Till att börja med konstaterar Sarnecki att invandrares överrepresentation i brottsstatistiken är cirka 2,5 gånger, något som inte förändrats sedan 1970-talet. Deras barns brottslighet är något lägre. Dessa uppgifter är svåra att verifiera. Sannolikt är de tagna från Brå:s rapport från 2005 [3], som, vad jag vet, är den senaste undersökning som har kartlagt invandrarnas brottslighet i Sverige. Det är oklart vad Sarnecki grundar sitt antagande om en sedan 2005 oförändrad överrepresentation på.  Går man tillbaka till Brå:s rapport 1996:2 kan man se att 1983 låg invandrarrelaterad brottslighet på ca 13%, tio år senare på 15,4% och det senast rapporterade året 2005 på ca 16% av registrerade misstänkta brott.

Sarnecki skriver att han valt våldsbrotten för jämförelsen därför att invandrare är särskilt kraftigt överrepresenterade just vad gäller dessa brott och därför att han vill visa att det saknas samband mellan utvecklingen av våldsbrott och andelen invandrare i Sverige. Vad gäller dessa brott stod invandrare enligt 1996-års rapport för 19,9%, en 3,4 gånger stor överrepresentation.

Statistiska jämförelser i tid kan visa helt olika resultat beroende på vilken utgångspunkt man väljer. Bortsett från att de två diagram Sarnecki visar är ett exempel på vad statistiker kallar falska samband, har han av någon anledning valt olika tidsperioder och dessutom en helt oläslig skala på de brottsutsatta. Det är riktigt att dödligt våld sedan 1976 visar en nedåtgående trend. Men som man kan se av Brå:s diagram här nere, bryts trenden 2012 och kurvan stiger tvärt från ca 70 dödsfall till någonstans kring 117 år 2015. Vi saknar mordstatistik för 2016, men med hänsyn till att brott mot person under första halvåret ökat med 9% [4] är det sannolikt att den uppåtgående trenden för dödligt våld fortsätter.

       Brå: Dödligt våld 2006-2015                                               Asylsökande 2013-2016

Dödligt våld           Migrationsverket

Mordstatistiken säger inte allt. På varje fullbordat mord/dråp får man räkna med det dubbla av misslyckade mordförsök

Liknande trendbrott och betydande uppgång sedan 2012 visar knivbrott, våldtäkter och andra sexbrott, misshandel, hot om våld. Organiserad brottslighet har en stigande tendens sedan många år tillbaka och bedrägeribrotten har under en tioårsperiod ökat med skrämmande 224 procent, enligt Brå 2015 [5].

Såväl 1996-års som 2005-års Brå-rapport visar att av alla brottsmisstänkta hade ca 60% båda föräldrar födda i Sverige, resten, drygt 40% hade olika invandrarbakgrund, samtidigt som de utgjorde mellan 15-20% av befolkningen.  Överriskerna för de grövsta brotten, mord/dråp, våldtäkt och rån var 3 gånger och människor med ursprung i Sydamerika och Afrika var misstänkta för flest brott. Misstänkta för våldtäkt var 4,5 gånger vanligare bland invandrare.

Den slutsats som dras i rapporten är att ”ju allvarligare ett brott är desto större är sannolikheten att utrikesfödda är registrerade som misstänkta”, samt att ”[D]e som är från Afrika och Mellanöstern har den högsta registrerade brottsligheten”.

Efter 1994 har vi ingen offentlig statistik över invandrarrelaterad brottslighet, inte heller liknande undersökningar som publicerades 1996 och 2005 av Brå. Var och en får, så som professor Sarnecki, extrapolera gammal statistik, göra sina antaganden och dra egna slutsatser.

Man kan ifrågasätta om den parameter Sarnecki valt – andelen invandrare i Sverige – är rätt mått när man vill visa att ökad invandring inte leder till ökad brottslighet. Borde man inte jämföra ökningen av den ena parametern med ökningen av den andra? Händelsevis sammanfaller alla de trendbrott och ökningar med den stora invandring på över 250 000 människor vi haft under de senaste 2 ½ åren, som Migrationsverket visar.

Är det så att brottsligheten minskar och färre utsätts för brott?

Under det första halvåret 2016 anmäldes och registrerades totalt 748 0001 brott vid polis, tull eller åklagare. Det är 3 procent fler anmälda brott jämfört med första halvåret 2015. Under de första halvåren de senaste tio åren har de anmälda brotten ökat med 16 procent. Ökningen har skett successivt sedan det första halvåret 2007[6]. Den största ökningen uppvisar bedrägerier med 23%, våldtäkter 10% och sexuellt tvång och utnyttjande 12%.

Är det så att färre utsätts för brott som Sarnecki menar? Det beror vilka brott – så här skriver Brås utredare Sven Granath:[7]

”Det finns inga indikationer på att våldet ökar i samhället, däremot har det blivit vanligare med uppgörelser i kriminella kretsar, ofta med skjutvapen. Brottsligheten förändras hela tiden i takt med samhället. I dag ser vi fler bedrägerier än tidigare, framför allt via nätet. Där har också andra typer av brott blivit vanligare, t.ex. vissa typer av kränkningar och ofredanden. Det finns en liten grupp högaktiva yrkeskriminella som utnyttjar ny teknik och nya metoder att utföra brott, exempelvis vid utpressning, grova rån och narkotikabrott. Samtidigt minskar vissa traditionella stöldbrott som stölder ur och av bilar. En typ av våldsbrott som fått mycket uppmärksamhet är också sexualbrott med inslag av våld, och där är utvecklingen mycket svår att följa” –

Valda brott , ökning i procent 1975 – 2014. Befolkningsökning under samma tid ca 20%

                      Granath

Den här statistiken stämmer inte riktigt överens med uppklarade och dömda brott. Är det så, som ibland påstås, att man anmäler för mycket?

Nej, säger Brå, statistiken visar antalet anmälda brott och inte det totala antalet faktiskt begångna brott. Det faktiska antalet brott är oftast högre än det antal anmälda brott som redovisas i statistiken. Ett undantag är anmälda fall av dödligt våld, där det faktiska antalet brott är lägre än antalet anmälda händelser.

Det är inte bara så som Sven Granath skriver att vissa typer av brott blivit vanligare, de har också blivit svårare. Exempelvis smuggling och användning av skjutvapen har blivit grövre – gängkrig med automatgevär och handgranater – och vi har fått nya brottstyper som tvångsäktenskap av minderåriga, hedersvåld och hedersmord.

Om vi accepterar Sarneckis antagande att invandrarnas överrepresentation inte har förändrats sedan 1970-talet och att den fortsätter att ligga på cirka 2,5 gånger, hur förhåller det sig till hans påstående att ökad invandring inte leder till ökat antal brott?

Det är nästan pinsamt att behöva påpeka att antalet brott i absoluta tal måste öka om den del av befolkningen som är svårare belastad ökar och om brottsligheten bland resten av befolkningen förblir oförändrad. Om Sarneckis antagande om invandrarnas överrepresentation håller kommer antalet brott i Sverige att öka med den ökade invandringen.

Sarneckis resonemang om den sociala utsattheten och fattigdomen är inget nytt, dessa parametrar diskuteras och värderas i de rapporter jag har nämnt och i andra undersökningar och de räcker inte som förklaring till invandrarnas dokumenterat högre brottsbenägenhet.  Brå:s rapport 1996: ”Invandrarnas överrepresentation i brottslighet förklaras således inte av en ogynnsam fördelning vad gäller kön, ålder och bostadsort … inte heller kan [den] förklaras med att invandrare är sämre lottade än svenskar när det gäller socioekonomisk status.”

Problemet med den invandringskopplade brottsligheten löser man inte med förnekanden, bortförklaringar eller svepande statistiska jämförelser och falska samband. Vill man komma till rätta med ett problem måste man erkänna att problemet finns och analysera det förutsättningslöst. Den här typen av brott drabbar inte generellt, den är lokaliserad till vissa områden och den drabbar övervägande dem som bor i dessa områden, invandrarna själva. Vi gör både dem och oss själva en björntjänst om vi inte inser det och agerar därefter.

[1] https://politologerna.wordpress.com/2016/08/27/invandring-och-brottslighet-en-kommentar-till-jerzy-sarnecki/

[2] https://www.facebook.com/tino.sanandaji?fref=ts

[3] Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet RAPPORT 2005:17

[4]http://www.bra.se/download/18.4c6bfd2115573fb537e448dd/1467876753563/Sammanfattning_anmalda_prel_halvar_2016.pdf

[5] https://www.stoldskyddsforeningen.se/privat/pressrum/nyheter-fran-ssf/bra-bedrageribrotten-okade-under-2015/

[6] Brå: Anmälda brott. Preliminär statistik för första halvåret 2016

[7] https://www.bra.se/bra/nytt-fran-bra/arkiv/nyheter/2015-08-21-valdet-blir-inte-vanligare—men-det-forandras.html

 

Annonser

2 reaktioner på ”DN, Sarnecki och invandrarbrott

  1. Mycket värdefult att detta klargörs. Sarnecki försöker aggregera data på en nivå där sambanden på lägre nivåer försvinner. Uppenbarligen skjuts det mycket i Sverige och kriminella gäng med i huvudsak invandrare är gärningsmän. Å andra sidan tycks alkoholbetingade mord och grovt våld ha minskat. Det ena, invandringsrelaterade, ökar och det andra, icke invandringsrelaterade, minskar, alltså ökar inte mängden våld i samhället.

    (Din not 2 stämde förresten inte.)
    Vänliga hälsningar
    Bertil Rolf

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s