Vad kostar asylinvandringen?

Asylsökande driver på ekonomisk tillväxt

är rubriken över Statistiska centralbyråns nyaste rapport (2016-07-05).[1] Det är ett dokument värt att studera och det borde läsas av alla, i synnerhet av alla dem som sprider myter om invandringen.

SCB konstaterar att det rekordstora antalet asylsökande som kom under hösten 2015 har ökat vår BNB under första kvartalet 2016 med 0,5 procent och man beräknar att det totala bidraget till BNP för 2016 blir en procent.  Det låter inte mycket, men betyder en ökning jämfört med förra året med ca 25 procent.

Bruttonationalprodukten visar summan av varor och tjänster som en ekonomi producerar. Utöver marknadsprissatta produkter och tjänster ingår i BNP den offentliga sektorns produktion av tjänster som konsumeras kollektivt och som prissätts till värdet av sin kostnad.

SCB redovisar att de asylsökandes hela bidrag till nationalprodukten ingår i posten ”offentlig konsumtion”, det vill säga statens, kommunernas och landstingens kostnader för de nyanlända. En obetydlig del av bidraget, 0,05 procent, ingår kuriöst nog i posten ”Export av varor och tjänster”. Om någon undrar varför, så beror det på att de dagersätt­ningar och annat som kommuner betalar till asylsökande som inte fått uppehållstillstånd betraktas som resevaluta och export av tjänst.[2]

SCB grundar sina beräkningar på aktuella data och på Migrationsverkets prognos. Man skriver:

Av de statliga myndigheterna är det framförallt Migrationsverkets ökade utgifter som har påverkats av det ökade antalet asylsökande. Migrationsverket har anställt många nya handläggare för att hantera deras ökade antal ärenden. Då de asylsökande behöver boende ökar även Migrationsverkets inköp av boendetjänster kraftigt. Kommunernas konsumtion ökar eftersom asylsökande barn har rätt till skolgång samt att de även ansvarar för de ensamkommande barnen. Landstingens konsumtion ökar då asylsökande barn har rätt till sjukvård och vuxna har rätt till akut vård.

I slutet av 2015 fick kommunerna ett extra tillskott på cirka 10 miljarder för att hantera det ökade antalet asylsökande. Inkluderar man extratillskottet beräknas utgifterna uppgå till totalt 59,3 miljarder under 2016. Det är en ökning på knappt 40 miljarder jämfört med 2015.

59 miljarder, det är nästan 11 miljarder mer än vad försvaret kostar.

Men det är inte hela sanningen. Räknar man BNP per capita får man en annan bild. Vi har under de senaste två och ett halvt åren tagit emot över en kvarts miljon asylsökande.[3] Enligt Migrationsverket tar asylprövningen för närvarande ca 2 år, så de flesta som sökt asyl under hösten 2015 kommer att få ett beslut först 2017.[4] Under 2014 fick 42 % avslag och man kan förvänta samma avslagsprocent för de som kommit senare.

Så länge de asylsökande inte fått uppehållstillstånd ingår de inte ­i den population som BNP räknar med. Men, som vi ser, bidrar de till den offentliga konsumtionen.

För årets första kvartal har BNP per capita stigit med 3,1 procent jämfört med samma kvartal året innan. Det är en klart svagare utveckling än för totala BNP-utvecklingen, säger SCB, och räknar man även med nyanlända i befolkningsunderlaget, de lever ju och konsumerar här, blir tillväxten i BNP per capita bara 2,1 procent för samma period.

Man kan sammanfatta SCB:s rapport så att de nyanländas bidrag till BNP-ökningen inte utgörs av produktion av varor eller tjänster utan av offentlig konsumtion som finansieras genom budgeten, således med skatter, lån, eller besparingar på andra utgiftsposter. Det SCB också visar är att fjolårets befolkningstillväxt gör att BNP räknad per capita, med andra ord landets produktion/konsumtion per individ, ökar väsentligt mindre än under det föregående året. Då BNP anses vara ett mått på välfärden visar SCB att välfärdsökningen saktat av under detta år.

Flyktingmottagningen skapar nya arbetstillfällen – bara Migrationsverket har under 2014-2015 anställt kring 2.500 nya medarbetare – kommuner anställer nya tolkar, lärare, socialarbetare och hälsovårdspersonal och nya företag som inhyser och servar de nyanlända genererar vinster som gör att staten får tillbaka en del i skatt, men även så förblir effekten på statsbudgeten under flera år fram starkt negativ. Enligt Finanspolitiska rådet uppgår den offentliga sektorns genomsnittliga totala nettokostnad per flykting till ca 190 000 kronor första året efter det att den asylsökande folkbokförts i Sverige. Kostnaden trappas ner år efter år och försvinner helt när en invandrare kan försörja sig själv och betalar skatt. Men rådets undersökning av flyktingar som varit här 5-7 år visar att vägen till ett jobb är lång. Bara 35-40 % av dem var sysselsatta efter fem år och knappt 50 % hade arbete efter sju år.[5]

Det som oroar Finanspolitiska rådet är den ökning av arbetslösheten vi måste räkna med när de nyanlända 2014-2016 som fått asyl och blivit folkbokförda registreras som arbetssökande. Rådets ordförande professor John Hassler säger i en intervju att han tvivlar på att regeringen kan uppnå det utlovade sysselsättningsmålet och han fruktar att följden blir en social kris.[6]

[1]http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Asylsokande-driver-pa-ekonomisk-tillvaxt/

[2] http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Asylsokande-i-Nationalrakenskaperna/

[3] http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik.html

[4]http://www.migrationsverket.se/download/18.23e76fe91505855cf767e4/1445526069526/Migrationsverkets+oktoberprognos+2015+P5-15.pdf

[5]http://www.finanspolitiskaradet.se/download/18.21a8337f154abc1a5dd2876a/1463335875126/Underlagsrapport+2016+1+Ald%C3%A9n+och+Hammarstedt.pdf

[6] http://www.dn.se/ekonomi/finansministern-om-det-ekonomiska-laget/

 

Annonser

En reaktion på ”Vad kostar asylinvandringen?

  1. Januari var det 36% som fick positivt besked på sin asylansökan. Juli var det 71%. Då siffrorna hittills i det närmaste tyder på att få av de som får avslag faktiskt lämnar landet så är det troliga att uppemot 90% kommer att få något typ av positiv besked i slutändan efter överklaganden, uppehållit sig illegalt i Sverige fått anknytning etc.

    En bra början är att läsa nationalekonomernas utvärderingar av Sveriges ekonomi. Att du hänvisar till statistiker på SCB är en mycket svag källa. Det finns orsaker till att den inte är så välläst av andra. De är inga ekonomiska proffs på nationalekonomi. De är proffs på att sammanställa data.

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s