AB och DN och den hotade kulturen

Myndigheten för kulturanalys har gjort en undersökning om hot, trakasserier och våld mot konstnärer och författare (rapport 2016:3).

Jag ser åtskilliga ögonbryn höjas. Vadå myndighet? Säkert är det många fler än jag som inte haft en aning om existensen av detta statliga organ. Inte så konstigt. Det är en minimyndighet som lyder under Kulturdepartementet och som skapades av den borgerliga regeringen 2011. De rödgröna ville lägga ner den 2014 men ändrade sig och ”Kulturanalys” med sina 12 anställda får finnas kvar tills vidare.

Kulturanalys har till uppgift att utvärdera, analysera och redovisa effekter av förslag och genomförda åtgärder inom kulturområdet. Den bistår regeringen med underlag och rekommendationer för att utveckla den statliga kulturpolitiken,  arbetar med utredningar och analyser, administration och kommunikation.

Rapporten har väckt viss uppmärksamhet i medierna. DN illustrerar med grafik på ett par helsidor. I Aftonbladet upplyser oss herr Arnstadt att mer än en tredjedel av Sveriges författare lever under hot eller utsätts för våld och trakasserier och att bakom denna terror återfinns främst rasister och sverigedemokrater. Några dagar senare upprepar Aftonbladets Fredrik Virtanen samma sak.

Som vanligt är det tillrådligt att gå till källorna när pressen informerar. Kulturanalysens 79 sidor digra rapport har titeln Hotat kultur? Det är välbetänkt att författarna har försett titeln med ett frågetecken, något som tydligen har undgått recensenterna. Författarna till rapporten berättar inledningsvis att deras undersökning måste betraktas som unik vad gäller täckningsgraden för populationen, de hade till sitt förfogande de berörda intresseorganisationernas medlemsregister och enkäten riktades till samtliga KRO/KIF och SFF medlemmar. ”Drygt 6 000” säger man något kufiskt, de torde vara ca 6 400.

Antalet här är viktigt då endast 2 926, knappa  46% av de tillfrågade, deltog i undersökningen. Ett statistiskt bortfall på över 54% är anmärkningsvärt och ännu mer anmärkningsvärt är att bortfallet inte förklaras eller diskuteras i rapporten. Enligt SCB är risken mycket stor att resultatet blir missvisande om ingen hänsyn tas till bortfallet, och E-delegationen vid Näringsdepartementet råder att vid låg svarsfrekvens bör det göras en bortfallsanalys för att se om resultaten är representativa för målgruppen. Brå gjorde en liknande undersökning av politikers utsatthet (rapport 2015:23) med hjälp av ett register över förtroendevalda. Bortfallet på 37% redovisas och analyseras och man frågar om de 63% som svarade på enkäten är representativa för samtliga tillfrågade.

Är Kulturanalysens 46% representativa? Brå menar att det finns risk för att de tillfrågade som inte har utsatts kan ha ett mindre intresse att svara än de som har drabbats, samtidigt som de som blivit utsatta är mer benägna att delta. Detta är två faktorer som verkar i samma riktning nämligen att utsattheten blir överskattad. Det stora bortfallet och den här osäkerheten gör att vi måste vara försiktiga med tolkningen av Kulturanalysens undersökning.

Hur förhåller sig tidningarna till rapporten?

I DN står det på en framträdande plats att 37% av de 2 926 ”tillfrågade har någon gång” upplevt hot etc.  Med mindre stil och på en undanskymd plats står sedan den rätta uppgiften, att de 37 procenten inte gäller alla tillfrågade utan de som svarat på enkäten samt att det gällde hot under hela yrkeskarriären. Ingenstans hittar man uppgiften om antalet tillfrågade eller om svars- eller bortfallsfrekvensen.

Naturligtvis nämner inte heller Arnstad att de ”närmare 3 000” svarande är mindre än hälften av de tillfrågade och inte heller vilka som blivit mest utsatta och för vilka hot.

Om vi till nöds accepterar att de svarande är representativa för hela gruppen, vilket inte alls är säkert, innebär de 37% att drygt 1 000 individer har under hela sin yrkeskarriär drabbats av hot, våld eller trakasseri.  Det mest aktuella och för SFF-medlemmar vanligaste hotet är det s.k. näthatet, hot/påhopp via sociala medier och hotfulla telefonsamtal eller brev. Fysiskt våld är mycket ovanligt, ca 3% blev under samma tid utsatta för våld i form av knuff, slag, spark eller liknande, och ca 4% av annan form av våld enligt egen beskrivning. Våld med vapen är praktiskt taget obefintligt (0,3%).  I detta avseende skiljer sig författare och journalister antagligen inte nämnvärt från befolkningen i stort.

Den grupp som skiljer sig från andra vad gäller näthot och övriga hot är, knappast förvånande, journalister och samhällsengagerade skribenter. Och det är, enligt rapporten, ytterligare en liten grupp i den här kategorin, 100-300 individer, som drar på sig nästan 90% av näthoten. Den stora gruppen på mellan 70-90% delar på de resterande 10% , ofta bara ett eller ett par näthot per individ under hela yrkeskarriären.

För att undersöka förövarnas motiv fick de som utsatts för hot och trakasserier beskriva den senaste händelsen, oavsett hur nära eller långt tillbaka i tiden den hade förekommit. Av sammanlagt 1018 händelser uppgav man i kring 250 fall att förövaren företrädde en politisk organisation eller hade politiska motiv. Då de flesta förövare var anonyma säger rapporten att de här uppgifterna bygger på upplevelse eller bedömning och bör tolkas med viss försiktighet.

Av de 156 personer som uppfattade förövarna som representanter för en politisk organisation eller sammanslutning uppgav hälften att det handlade om en högerextrem/rasistisk grupp. Då frågan tillät fler alternativ och den totala svarssumman blev 155%, är det inte möjligt att säga exakt hur många personer det handlar om annat än att de måste vara färre än hälften av samtliga.

Vid en tredjedel, 52 av dessa händelser, uppfattades förövaren tillhöra ett politiskt parti och i 30 av dessa fall uppges han tillhöra Sverigedemokraterna.

När Arnstad berättar att Sverigedemokraterna uppgavs som förövare i 58% av hälften av hot och trakasserier som haft politiska motiv glömmer han att nämna att det var fråga om allt som allt 30 incidenter, ca 4% av alla fall av hot och trakasserier och knappt 3% av 1 018 totalt rapporterade obehagliga händelser. Dessutom händelser som kan ha inträffat hur långt tillbaka i tiden som helst.

Av 182 händelser där en enskild person ansågs ha ett politiskt motiv uppfattade man i 107 av fallen eller ca 10% av samtliga rapporterade fall, motivet som högerextremt/rasistiskt.

Men våldet då?

”Ungefär 5 procent har erfarenhet av en våldsam händelse och under det senaste året har 2 procent utsatts”, sammanfattar rapporten. Medlemmar i SFF har utsatts för våld något oftare än konstnärer.  Under det senaste året uppger 0.5% att det blivit utsatta för knuff eller liknande, 0,1% för slag, spark, eller liknande  och 0,1% för våld med vapen.

Den redovisade hotbilden måste ses mot bakgrunden av den undersökta gruppens politiska sympatier. Vad vi vet säkert är att drygt 70% av svenska journalister röstar på de rödgröna och det är högst osannolikt att något större antal medlemmar i SFF och KRO skulle definiera sig själva som ”höger”. Det är därför inte förvånande att majoriteten av nät- och andra hot kommer från de högerextrema. AFA och andra på den kanten har knappast någon anledning att hota de svenska kulturbärarna.

Så ser bilden av hot och våld mot vår kulturelit ut. Om detta kan uppfattas som ”terror som rasister och Sverigedemokrater finns bakom” och som tystar konstnärer kan det råda delade meningar om.

Somliga skulle säga att det är att koka soppa på en spik. En grumlig soppa.

 

 

 

Annonser

2 reaktioner på ”AB och DN och den hotade kulturen

  1. Att herr Arnstad behandlar statistik som Fan läser bibeln är välkänt. Att bemöta ett kritiskt påstående med saklig argumentation finns inte på hans karta. I stället blundar han, sticker huvudet i sanden och avfärdar alla kritiker som rasister. Jag utgår från att du därmed liksom jag blivit blockerad på hans twitterkonto

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s