Guillou reser igen – i Afghanistan

Varför måste Sverige stanna kvar i ett krig utan klar krigsorsak? Frågar Jan Guillou i AB i går. Och så fortsätter han på sitt sedvanligt demagogiska sätt att vränga till sanningen och historien: ”På snart femtonde året deltar Sverige i det USA- och Natoledda kriget mot stora delar av befolkningen i Afghanistan”. Det, tycker han, är sen länge obegripligt.

Ja, varför?

För att bidra till Bonnavtalets program för stabilisering och demokratisering av Afghanistan auktoriserade FN:s säkerhetsråd i resolution 1386 (2001) tillskapandet av en internationell säkerhetsstyrka (International Security Assistance Force, ISAF) som skulle bistå den afghanska regeringen med att upprätthålla säkerheten i huvudstaden Kabul.

FN:s generalsekreterare uppmanade därefter alla medlemsstater att bidra till ISAF:s styrka.

När skulle Sverige agera om inte när FN ber om det? ISAF:s huvuduppgift var att skapa säkerhet för att underlätta för de afghanska myndigheterna, FN och biståndsaktörer att genomföra återuppbyggnadsinsatser i landet. ISAF:s närvaro har varit ett viktigt bidrag för att skapa förutsättningar för humanitärt och fredsbyggande arbete samt för att möjliggöra utvecklingsinsatser i Afghanistan. ISAF bestod av styrkor från 41 Nato- och andra länder och var verksamt  i hela Afghanistan.

ISAF:s uppdrag avslutades i december 2014, afghanerna har själva övertagit ansvaret för säkerheten i sitt land och av den svenska styrkan fanns under 2015 endast 50 kvar som rådgivare.

Det är detta som Guillou döper till ett krig utan krigsorsak, ett USA:s krig utan någon målsättning men med ett förespeglat syfte att befria den afghanska kvinnan. Hur han vet att talibanerna representerar en stor del av befolkningen kan bara han själv svara på.

ISAF förde inte något krig mot stora delar av befolkningen, det förde inget krig över huvud taget. Det agerade på begäran och i samarbete med den afghanska regeringen för att skydda befolkningen mot talibansk terror och återupprätta ordning. I stora delar av landet var det ISAF och svenska soldater som gjorde det möjligt för kvinnor och flickor att gå i skola, arbeta utanför hemmet och få läkarvård och för humanitära organisationer att kunna få verka.

Guillou skulle kanske ge sig möda att se de dokumentärer om den svenska insatsen och fråga de svenska soldater som har tjänstgjort i Afghanistan för att få det hela något mer begripligt för sig. Han skulle få se och höra vilken humanitär insats svenskarna har gjort. Så här säger en av dem:

– Det handlar om människor som lider, om barn som saknar stöd av vuxna, som står vid vägarna utan skor och tigger i värmen, i dammet, detta har påverkat mig. Skulle jag få frågan om att åka ut igen, om min familj inte hade något emot det, skulle jag aldrig tveka.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s