Flykten från friheten

Många har grubblat över varför unga muslimer dras till terrororganisationen IS. Den brittisk-amerikanske journalisten Roger Cohen menar i en artikel i Dagens Nyheter, ”IS erbjuder en flykt från friheten” (31/8 2015), att de vanliga förklaringarna – religiös radikalisering, fattigdom, rotlöshet, vrede över Västs krig i Mellanöstern – inte är tillräckliga. Han söker efter en djupare förklaring och – till synes utan att veta det – finner han en i en sociologisk teori med rötter i 1930-talet.

Sociologen Adorno såg redan då att vissa människor förunderligt nog tilltalas av hierarkin och disciplinen i hierarkiska organisationer. Han kallade dem ”auktoritära personligheter”. Psykoanalytikern Erich Fromm använde den kanske mer adekvata beteckningen ”auktoritetsbunden”, men båda termerna är korrekta, de återger bara två olika sidor av samma personlighetstyp. Adorno och Fromm tillhörde den så kallade Frankfurtskolan med bas i ett sociologiskt forskningsinstitut som efter Hitlers maktövertagande flyttades från Tyskland till New York. Där bedrevs undersökningar med syfte att förklara den våldsamma framväxten av fascismen och nazismen i Europa på trettiotalet. Forskarna i Frankfurtskolan var marxister, men Fromm var också freudian och en individorienterad sociolog som sökte grunden till samhällsförändringar i den enskilda människans personlighet. Han utvecklade en teori om den ”sociala karaktären”, en karaktärsstruktur som är gemensam för viss grupp och vilken, som alla personlighetsdrag, i huvudsak formas genom uppfostran.

Den auktoritetsbundna människan skapas genom auktoritär, disciplinär och kärlekslös uppfostran och uppfostringsmetoderna i sin tur bestäms, enligt Fromm, av samhällets struktur. Den auktoritetsbundna människan tycks vara väl anpassad i det industriella och kapitalistiska samhället, säger han, ett modernt samhälle i vilket hon är fri från det feodala systemets och bondesamhällets band och restriktioner, men hon klarar inte den nya friheten, hon blir alienerad, en främling som tappat kontakten med sig själv. Fromm gav sin bok titeln Flykten från friheten (Escape from Freedom, 1941). För att fly det outhärdliga ansvaret som friheten för med sig utvecklar människan olika flyktmekanismer och en av dem är underkastelsen under en auktoritär organisation eller en karismatisk ledare.

För Fromm, Adorno och deras skola fanns det ingen tvekan om var den auktoritära personlighetstypen stod att finna. De fann den i Tyskland och i de nazistiska och fascistiska partierna runt om i världen. Så gjorde även Klaus Theweleit i sin stora undersökning (Mansfantasier, 1995). Den ”auktoritära människan” var en vedertagen typ under sextio- och sjuttiotalen – och då givetvis förekommande endast på högerkanten. Men redan på femtiotalet kunde kritiska psykologer visa att auktoritetsbundna människor drogs lika mycket till den dogmatiska vänstern och kommunistpartiets järnhårda partidisciplin. Den moderna sociologin är något mera skeptisk och menar att Adornos och Fromms forskning möjligen är värdefullare som ett bidrag till förståelse av auktoritära tankemönster i vidare sammanhang än som beskrivning av en viss personlighetstyp.

Det finns säkert fler anledningar till IS framgångar, men jag tror att det ligger något i Cohens förklaringsansats. Det tycks vara så att människor som vuxit upp i en inskränkande men trygg miljö – strängt religiös eller av annat förmodernt slag – kan utveckla en personlighetstyp som inte klarar det liberala samhällets individualism och krävande valfrihet och som hellre flyr till tryggheten och underkastelsen i en auktoritär grupp och en karismatisk ledare. Under 1930- och 1940-talen var det fascismen, nazismen och kommunismen som lockade, i dag är det den bokstavstrogna muslimska fundamentalismen och IS.

Publicerad på Det Goda Samhället 2015-09-06

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s