EU-medborgare

Jag är emot tiggeriet. Romskt eller annat, det kvittar. Det var naturligtvis aldrig avsikten med EU:s regler om fri rörlighet av varor och människor att vi skulle försörja Rumäniens fattiga.

Jag tycker tiggeriet är ett parasiterande sätt att försörja sig och ett oskick som borde förbjudas.

Men där sitter han. Dag efter dag, vecka efter vecka, punktlig som en klocka, inställer han sig och intar sin arbetsplats på exakt samma fläck vid ICA-entrén, precis där man måste passera med sin kundvagn, både in och ut.

Folk strömmar förbi hela dagen, från bilparkeringen med kassar med tomglas och tillbaka till sina bilar med ICA-kasar fulla med varor. Vi snubblar nästan över hans korslagda ben, men de flesta tittar rakt framför sig som om han inte fanns. Det är få som släpper in en slant i plastskålen. Äldre tanter mest. Själv gör jag som de flesta, vänder bort blicken, låtsas inte se honom, tål inte se eländet.

Men det är omöjligt att inte se. Han ser ut som en grå skräphög där han sitter på något slags dyna och kutar och huttrar i alla väder. Svart jacka, grå byxor på korslagda ben neddragna under kroppen, grå luva lågt över öronen och ner i pannan, jackkragen uppdragen över hakan, slitna joggingskor. Han håller framför sig en pappbit med något skrivet på, men jag orkar inte stanna och läsa.

Av det som syns av hans grågula ansikte är det omöjligt att se hur gammal han är. Han kunde vara fyrtio, men när han öppnar sin breda mun och visar en rad stora gula tänder med en vid glugg emellan, kunde han lika väl vara sextio. Ibland äter han sin lunch. Petar i sig något ur en liten halvöppnad konservburk. Tonfisk kanske.

Jag blir så förbannad varje gång jag ser honom. Vem fan tror han går med lösa slantar i fickan nu för tiden? Bara dom där gamla tanterna som har handlat ett mjölkpaket och sedan hindrar kön i kassan när dom letar i sin portmonnä efter enkronorna.  Man betalar väl med ett kort om man inte är helt antik, fem- eller tiokronan behöver man till kundvagnen eller parkeringen, fattar han inte det?

Han stör mig. Han passar inte in i bilden. Den fina ICA-entrén, högarna med vackert staplad frukt direkt efter ingången. Systembolaget bredvid med välfyllda hyllor som syns ända hit. En välordnad parkeringsplats med välskötta blanka bilar. Och så en grå hukande tiggare mitt i allt detta.

Det stör mig och jag måste bli kvitt det på något sätt. Jag tänker på det varje gång jag är på väg till ICA, det blir minst ett par gånger i veckan. För att inte tala om när jag skall på systemet. Så jag gör en liten förberedelse inne i affären och när jag går förbi honom tar jag snabbt fram ur fickan en hundralapp, sticker den åt honom och skyndar till bilen så fort jag kan.

Nu har jag gjort mitt. Får vara i fred nu.

Men ack nej. Nästa gång ger han mig ett brett smajl och visar sina gula naggar med det där hålet i mitten. Varje gång jag måste förbi smajlar och nickar han åt mig i tyst samförstånd, snart känner jag mig  som en hedersmedlem i klanen. Han böjer nacke och tackar med en ödmjuk gest med handen. Det är för jävligt, det klarar jag bara inte.

Jag har börjat handla på Lidls i stället. Fast där utanför sitter en annan EU-medborgare. Återstår Citygross. Men där sitter det två stycken.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s