70 år sedan (11)

Dagboksblad 11

23 april 1945

På förmiddagen såg jag vår granne Tichý passera förbi våra fönster med en rysk soldat efter med gevär och bajonett på. Efter någon minut kom fru Tichá och bad med tårar i ögonen att jag skulle komma och hjälpa dem.  Bergsingenjör Tichý är den högste tjänstemannen på gruvan nu när direktör Daněk har flytt, och han blev kallad till kommendanten. Tichý trodde att de skulle försöka starta driften igen, men det intresserade inte ryssarna. De skulle ha nycklar och tillgång till allt. Bland annat också till Tichýs splitternya Praga som stod där uppallad utan batteri och utan däck – de hade tyskarna rekvirerat för länge sedan – men det hjälpte inte. Den ryske överste som fattat tycke för den blanka bilen ordnade både däck och batteri och nu krävde han nycklarna. Tichý, som anade sin klenods kommande öde, förklarade att bilen varit uppallad i flera år och att nycklarna var väck. Det hjälpte inte. Turligt–oturligt nog hittade han en reservnyckel i försäkringsbrevet. Tichý bad mig att följa med och vi marscherade under beväpnad eskort tillbaka till gruvkontoret. Där stod översten och ett par andra officerare och klappade den blänkande och putsade Pragan. Tichý lämnade nyckeln, den store och tjocke översten klappade oss på axeln, knäppte upp bröstfickan på sin uniformsrock, plockade fram några sedlar och gav grannen en hundralapp och mig en femtiolapp. Han skrattade välvillig: ”Det är inte betalning”, sade han, ”det är nya tjeckiska pengar som souvenir”.  Det var faktiskt nya tjeckiska sedlar tryckta i Moskva, som vi tidigare inte hade sett. Sammanbitet frågade Tichý om han kunde få ett kvitto på den rekvirerade bilen. ”Ja visst, ja visst”, log översten ett brett och överseende leende, det var inget problem. Han tog upp en skrynklig papperslapp ur bröstfickan och skrev på den ett par rader med en pennstump. Sedan rev han av ”kvittot” som inte var större än en bit slarvigt avrivet dasspapper och räckte det med en storslagen gest till den förkrossade bilägaren. Vi fick gå i nåder. Tichý var fruktansvärd arg. Han var högröd i ansiktet och jag hoppades innerligt att han kunde behärska sig och inte explodera. Tichý är en stolt man känd för sin stränga disciplin på gruvan och han kan leva fan både med underordnade och med familjen. Men här fick han böja sig för den naknaste makten.

Så länge fronten var nära och de stridande förbanden kvar, gick det an, men det har blivit värre som dagarna går. Det börjar dyka upp små gäng av fribytare, oftast på lastbilar. De opererar till synes på egen hand bakom fronten. De har samma förkärlek för klockor, smycken, cyklar och äkta mattor som alla ryssar, men de har mer tid än de stridande och har organiserat sin verksamhet. Ryska soldater älskar att pynta och smycka sina fordon på ett fantastiskt sätt, ofta har de lagt äkta mattor på lastbilsflaken, de har hängt små fantasifulla gardiner i förarhytterna och det högsta modet är att sätta upp bollfrans – som måste ha suttit på en soffa eller ett sammetsdraperi i någon ungersk salong – överallt i förarhytterna. De som kommer nu är i regel bara ett par tre stycken på ett fordon, oftast en lastbil full med cyklar, mattor och andra civila persedlar. De kommer alltid på kvällen eller på natten och är livsfarliga om man försöker vägra dem att komma in. Det gäller att bomma igen alla fönster och dörrar och inte synas till.  Vår uppgift, när vi går vakt två och två, är att slå larm och väcka så många som möjligt. Man är alltid värre utsatt om man är ensam. De som bor ensligt har det värst.

I dag kom det en personbil mitt på dan. Det var en Opel, en civil tjeckisk bil med sex eller sju ryssar i och på. Den vinglade och ryssarna skrålade och sjöng, de viftade med flaskor och var glada i hågen. När bilen stannade på gården visade det sig att den kördes med bara tre däck och en fälg. Vi köpte den av ryssarna för tre liter vin och gömde undan den. Den går inte att köra med men det kan hända att ägaren dyker upp så småningom.

Sämst gick det för de hus som blivit övergivna av ägarna. Daněks direktörsvilla stod tom och tillbommad när ryssarna kom. Snart var entrédörren uppbruten och villan full med soldater.  Ingenjör Tichý, som var direktörens närmaste man och god vän, bad mig att följa med och se vad vi kunde göra. Utanför stod ett par militärfordon och ett gäng soldater härjade fritt där inne. Garderoberna var öppna och de försåg sig med vad de behövde, linne, kläder, täcken, mattor. De brydde sig inte ett dugg om oss eller våra försynta invändningar. Påstod att villan var övergiven därför att ägarna var tyskar. De påstod att de hade hittat en tysk flagga där någonstans, vilket var osannolikt. Det var ovanligt tuffa killar och vi var glada att vi slapp därifrån. Av ”våra” ryssar fick vi sedan bekräftat att det var ett gäng tillhörande en straffbataljon, livsfarliga killar som inte hade något mer att frukta och levde därefter.

Nästa dag var villan förvandlad till en högre stab med åtminstone en general och många överstar och majorer.

Ryssar 1945_0004

Utanför grindstolparna stod två vaktposter med stålhjälmar på – det var den första och jag tror, enda gång jag såg en rysk soldat bära en hjälm.

Ryssar

När man skulle in – jag hade något ärende dit för Tichýs och ägarnas räkning – gjorde de inte en min och de varken stoppade mig eller ens frågade vad jag hade för ärende. Jag tänkte då på hur en tysk vaktpost hade handlat.

I dag insjuknade jag i våldsam magsjuka med häftiga diarréer, så jag inte hann springa på utedasset utan måste ha en hink i farstun. Det blev värre och värre under dagens lopp och jag har blod i avföringen. Mamma är väldigt oroad, hon tycker jag behöver läkare, men det finns ingen doktor att få. Vi har hört att i Dubňany är det kvar en medicine kandidat som hade arbetat som doktorns assistent, så Mirek får gå till byn och be honom att komma, och jag hoppas verkligen att han kommer. Det är hemskt att vara sjuk och inte kunna få tag i en läkare.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s